BLEKINGEKRISET♥

åh förlåt att jag inte har skrivit på länge, eller vänta jag ska nog inte be om ursäkt för det. Jag menar detta är ju ändå min blogg och denna bloggen startade jag efter jag hade avslutat min andra blogg när det var som allra värst efter jag hade gått in i väggen & hjärtopererats. Bloggandet har väl varit en slags bearbetning för mig när saker och ting har gått emot mig. Så på det sättet kan jag tycka att det är så otroligt bra att jag inte har bloggat för det är ju bevis på att jag faktiskt har kommit över den största sorgen/depressionen som har varit över nästa 3 års tid.. Det är helt fantastiskt , jag finner liksom inga ord. Visst det har väl funnits dagar där jag bara ''Yes vilken härlig dag'' men i det stora hela så har jag ju faktiskt funnits i en mörk gråta med en del ljusglimtar .. men nu kan man säga att jag har tagit det sista steget ut i det ''fria''. Som sagt jag har ju inte bloggat så mycket och jag har tänkt på om jag ska stänga ner denna bloggen, men nää jag är inte färdig här fast jag mår galet bra.. Så jag kommer köra en veckoblogg som innebär att jag bloggar en gång i veckan. Åh känner sån glädje inom mig och känner en sådan lättnad att få vara ute från mörkret. Det är otroligt många situationer och även människor som har hjälpt mig att växa och ta dom här sista stegen.. Tack!

Kanske dags för ett inlägg? Åh vilken vecka det har varit, allt går så himla fort. En vecka är som en enda fett dag känns det som. Förra helgen var jag nere i malmö bland annat som var så fantastiskt, men denna helgen åh vet inte om jag ska vara glad eller om jag ska vara ledsen. Har nämligen varit på skånsk mark igen.. Självklart var det ju hur roligt/mysigt som helst, men jag är så slutkörd, så jag fattar ju aldrig att saker och ting händer just då just där.. Om ni förstår vad jag menar.. Det känns bokstavligen som om jag inte lever om man säger så. Jag bara finns där, jag vet knappt vad jag ska säga fast jag har så otroligt mycket att säga så är det så sjukt lite jag faktiskt får fram. Just för jag inte riktigt fattar att jag är där eller vad man ska säga... ÅH jag har ju till och med svårt att utrycka mig här. Jag kan nog konstatera att jag är galet förbannad på mig själv..Just för jag inte gör stunderna bättre .. men jag är väl inne i någon slags stressad period som gör att man inte har någon kontroll.. Som igår när jag träffade nl, blev så lycklig.. men jag liknade nog mer en sur tant , som inte verkade så speciellt glad... GAAAAASH blir så förbannad! En sak som jag har ''lovat'' mig själv är att, inte tappa sådan stor kontroll så jag faller in i mörkret.. och senare kanske går in i väggen igen.. Nej så långt får det bara inte gå, men jag vet att jag kommer göra det, om jag inte får hjälp snart och trappar ner på tempot..