Ljuset i mörkret
Är det bara jag som .. ?
Vem är så dum i huvudet som går och snackar skit om sin bästavän och inte vågar stå för det, när jag frågar rakt ut om denna person har gjort det..så vågar den inte erkänna men när jag tog i och frågade om jag behövde ta tag i denna personens föräldrar då kom det fram att jag hade rätt. Hur kan människor vara så dumma och verkligen tro på precis allt man hör.. Det finns faktiskt en sak som heter gräns.. Hur kan en bästavän sitta och berätta massa saker till mig om vad andra säger t.ex. ’’att dom hatar mig..& vill slå ner mig så fort jag kommer tbx till skolan’’. Lyssna först på vad du själv säger om mig innan du börja berätta alla andras kommentarer.
Jag önskar mig bara en sak en riktig vän som kan hålla tyst om vad jag berättar..
Enligt mig så kan man inte lära känna folk genom att bara höra vad andra berättar om dom.. Det är lika fel , som att döma någon efter utseendet. Ibland tar det tid att lära känna nya människor och det är därför man ska ha tålamod.
Besviken
Kommer nog inte skriva så mycket.. för just nu är allt ett stort kaos och allt är verkligen upp och ner.. ska gå på ett möte till veckan som kommer handla om massa medeciner för min depp..
Vakna upp på sjukhus..
Nu ska jag sova.
Det kanske låter konstigt men jag är faktiskt rädd för att sova , för jag vill verkligen inte få anfall som jag bruka få ibland. När jag bara skriker och vet inte vem jag är & vet inte vem någon är & man inte kan få tyst på mig och jag bara gör mig själv illa & slutar med att jag svimmar och sen somnar sen vaknar nästa dag ibland vaknar jag på sjukhus & ibland inte.. Detta händer ganska ofta och de är riktigt hemskt. Men jag förstår inte hur dom på ungdoms psykiatrin tycker att jag är frisk ?!
Tårarna faller ner!
Glöm allt jag sa bara glöm det.
Nu sitter jag här igen med tårar i ögonen. Varför ska livet vara så orättvist. Det är ju bara jag som kan veta vad sanningen är om mig själv och vad jag känner och orkar. Nu när jag fick veta ett jätte jobbigt besked så klarar jag inte mer. Det var verkligen droppen.. Vad händer nu.. verkligen ingen av dom som kan påverka detta vill ens höra vad jag säger. Detta är verkligen mardrömmen att inte ha några vänner nära sig och inte bli hörd bara överkörd . Jag funderar på om jag har någon sjukdom t.ex. syndrom aspergers eller ngt sånt vad vet jag?! Jag klarar inte av för mycket , jag får verkligen utbrott ganska ofta om man säger så. Jag känner mig så trasig inom mig. Sverige har ju en lager t.ex. skolplikt upp till man har gått ut 9:an .. Men då är de ju sveriges ansvar att det ska finnas en skola för alla som har olika problem. Jag vet att det är väldigt sällsynt att man går in i väggen i sån ung ålder. Men folk vet inte hur man ska hanskas med det. Jag klarar verkligen inte mer nu.. detta var droppen. Jag vill bara skrika ut till hela världen att jag inte klarar mer! Nu får det vara nog.. jag har inte bestämmt att jag skulle bli adopterad, varför är det ingen som tror mig?! Jag har blivit bort vald och det får jag leva med.. men det betyder inte att jag inte kan mer än ngn annan på andra områden.. Tårarna bara åker ner varje dag flera gånger om!
Så lycklig efter en sån sak
Jag är faktiskt ovanligt glad än vad jag bruka vara , faktiskt helt underbart lycklig!
Idag började dagen med att gå till sjukhus skolan , som idag började halv 9. Sen blev det att ha tjejsnack med min fina lärare där och hade faktiskt ganska så trevligt. Sen kom mamma och hämtade mig bara efter någon timme så att vi skulle hinna till doktorn, som skulle undersöka en del saker som inte står rätt till i min kropp. Efter dom tunga grejerna som hände där så drog mamma och jag in till stan för att jag skulle få en ny väska och så fikade vi och såg en kändis. Inget ovanligt för mig.. bruka se en kändis varje dag.. (Min mamma ) men denna gången menar jag en helt annan kändis ;) Sen efter det körde mamma mig till sjukhus skolan. Där väntade ett möte för mig tillsammans med en från min hemskola och sen den underbara läraren på sjukhus skolan. Vi snackade en bra stund sen skulle jag dra. Men då hände de ! Hon från min hemskola fick mig att hänga med henne i hennes lyxiga bil till klassen på min hemskola som jag inte har orkar möta i verkligheten på hur länge som helt . Jag gick till klassen med ett stort leende på läpparna och var snäll och social. Jag fick ju lite tbx men inte mycket. Men vad ska jag kräva från dom lixom.. Är stolt att jag fixade och möta dom och verkligen försöka få bort allt gammalt och bara tänka framåt. Nu ska jag försöka fixa detta , men de är en lång väg till att det ska gå bra. Men idag fixade jag det !
SÅ LYCKLIG
Störst bäst och & vackrast
Jag klarar inte att gå tillbaka efter min hemskola ..Hur svårt ska de vara att förstå att man inte kan köraöver mig. Lyssna på vad jag säger jag orkar verkligen inte det. Det är inte bara att gå tillbaka efter ungefär 1år det krävs mycket mer. Jag trodde verkligen att de var så lätt att bara bestämma sig att gå, men det funkar verkligen inte så. Efter en lång hjärtopertion och sen gå in i väggen bara några veckor senare och sen massa depressions perioder under alla grejer. Då är de verkligen svårt att komma tillbaka till verkligheten. Säger inte att de är lätt för någon. Men jag tror man har mest jobbigt när man är i tonåren, för då har alla ungdomar sina jobbiga perioder och alla är självupptagna och vill verkligen visa sig Störst bäst och & vackrast.. En flicka som verkligen har fötterna på jorden & vet vad hon snackar om är denna flickan som har denna fina blogg www.beccanelsson.blogspot.com/
Klarar inte av det längre
Inga anfall
Men nu har jag börjat oroa mig igen här hemma i karlskrona, för hur det ska gå imorgon när jag ska på de stora mötet som är så jobbigt som jag berättade om här om dagen .. Men nu ska jag försöka sova för har åkt mycket bil ikväll.
Flickan med hjärtfel ..
Nu ska flickan med hjärtfel sova.. Hoppas jag inte får en natt med massa anfall så jag blir helt off .. och inte vet vem ngn är och bah skriker och inte kan fö ögon kontakt med ngn.
Natti sov sött alla mina fina läsare !
Hopplöst att vara hjärtsjuk..
Idag har jag gjort veckans stor städning i huset tsm med familjen , känns så rent och fint. Nu vill man verkligen vara hemma inte lämna sitt hem
Ska ut och ta lite frisk luft snart de var längesen jag gjorde de. Tror jag kommer sov gött ikväll asso & de är jag verkligen värld. Hela den sista perioden har jag inte kunnat sova som nu in natt t.ex. kollade jag på kl sista gången vid halv 5 i morsen..
Längtar verkligen inte till måndag för då ska jag gå på ett stort möte uppe på sjukhuset och så ska jag prata om hur de ska gå för min framtid i skolan. Vill helst inte gå men ibland måste man göra saker som man inte vill.. Jag har t.ex. genom gått detta som jag berättade om igår. Det känns verkligen hopplöst för framtiden. När jag lägger fram massa förslag om hur jag vill ha det i min framtiden då kommer dom flesta''men...'' Jag kan tycka det är väldigt bra att jag vågar säga vad jag tycker och säga ifrån när de inte känns bra. Men jag har nästan gett upp och säga vad jag tycker. Jag är så liten fast jag är 15 år. Jag borde ju känna själv när jag tycker de blir för jobbigt , de är ju ingen annan som kan känna de. Men förut innan allt detta hände, så var jag väl en sån som tyckte att allt gör ont så fort man bara slog sitt finger eller något sånt de var bara ett exempel. Men nu förstår du vad jag menar.. Dom vuxna kanske tror att jag bara överdriver, vad vet jag vad dom tror? Men sån är jag verkligen inte nu. Nu vet jag vad ONT är och när de verkligen gör ont. Känner ingen mening att gå på detta mötet..Jag är flicka som är 15-år och kommer sitta där med mamma,pappa massa personal från min hem skola och från sjukhuset och sjukhusskolans personal och båda rektorerna för skolorna. Jag känner att jag inte pallar de. Jag har sagt de till flera men då kommer dom även då med sina '' men ....''
15-åring deppig och opererad i hjärtat..!
Kampen från alla sjukdomar!
Bara jag går innan för dören så hör jag hur alla blir tysta i skolan alla verkligen bara kollar på mej som jag är hur dum som helst. När jag säger ’’ hey’’ till mina vänner som inte är vänner enligt dom själva.. så är jag som luft. Jag har kämpat med detta i flera månader men jag är inget för dom. Jag som var ganska popiis i skolan & alltid har varit den där personen som alltid har menat väl för alla människor. Men ibland går ganska fel , för dom inte vill erkänna att jag faktiskt är en schyst person..Men nu är jag ingen alls. Är dom rädda för mej eller vad?! För att kunna ha vänner måste man lita på dom inte tro vad som kan hända utan leva i nuet och de har jag gjort. Men jag litade men, nu har jag förlorat allt känns de som ..Här står jag med ett nytt hjärta & var redo att se framåt och leva ett lyckligt liv.. men nej de gick inte..
Allt är så jobbigt när man inser att man inte ens har gjort ett val utan blivit tvungen att operera hela hjärtat & är 15 år och när man kommer tbx från sjukhusen, då har alla ’’vänner’’ svikit en..Dom vännerna som man faktiskt litade på och var så nära mej. När man verkligen kommer till en period när man behöver dom så sviker dom bara en.. Varje dag får jag skuldkänslor att man har svikit sina vänner jag har inte valt detta , vad jag ångrar mej. Jag behövde göra detta för att överleva för att kunna leva ett bra liv alla år jag har kvar. Jag är ju bara 15 år.. men när jag kom tbx är jag bah luft , de känns hopplöst. Dö & ha kvar sina vänner ( eller ja de vet jag inte dom kanske skulle svika mej fast jag var död , vem vet) eller göra att man lever vidare och förlorar alla sina vänner.. Människor är beroende av kärlek på olika sätt , även jag eftersom jag också är människa. Tänk dig att verkligen förlora alla sina vänner den fina kärleken man gav till varandra. Innan var jag ganska snobbig av mej. De var stan verkligen varje dag för mig.. men nu har jag verkligen ingen lust med de.. knappt att jag har lust att vakna. Men när jag ska sova så är jag så rädd jag drömmer verkligen riktiga psykiska mardrömmar om hur jag har de i dagliga livet. Precis innan jag somnar känner jag att min kudde nästan alltid är blött av tårar som har åkt ner.. Om ni kanske har sett filmen twighlight den filmen när bella drömmer såna drömmar och bara skriker så har jag de när jag sover .. De är bara för hemskt.
Sjukhusvistelsen i Lund & Karlskrona!
