En händelse för 1 år sedan!

Tiden går fort..fortare än vad man tror i alla fall. Jag kommer ihåg denna dagen för ett år sedan. Jag kommer ihåg hur två sköterskor kom in till mig där jag låg i sängen, utan för snöade för fullt. Klockan  var bara 04.00 Jag fick två rostade mackor med ost och marmelad och ett stort glass juice. Dom lämnade frukosten hos mig , jag gick upp och grät och grät jag visste inget , absolut inget alls.. sprang på toan för att spy flera gånger men det hände inget .. mamma låg i sängen brevid mig och sov.. Jag hörde hur det tjöt ute i korridoren på avd 67 på Lundsbarnsjukhus.. Jag tänkte jag måste äta annars får jag inte mat på hela dagen och jag kommer inte kunna äta mer på några dagar så nu måste jag kämpa. Jag satte igång mister bean för att pigga upp mig. Men det gick inte att lee något alls. Dagen den 10/11-09 var en hemsk dag jag visste inget alls inte ens om jag levde om några timmar , eller om jag skulle vara borta för alltid bara finnas uppe hos alla andra och ha det bra där istället.. Jag visste inget alls. Jag sa - ’’ Mamma jag är orolig med ögonen fyllda av tårar’’Hon svarade  ’’Det kommer fixa sig ,det ordnar sig gumman , detta kommer gå bra. Om några timmar så kommer du ha ett mycket bättre hjärta.’’ Min operation skulle börja kl 07.00, men när pappa också hade kommit ditt så både mamma och pappa och jag satt där kom en sköterska och sa ’’ Det måste skjutas upp till kl 09.00’’ Jag kände  mig helt yr jag förstod inget alls..’’ Men jag låg kvar i min sjukhussäng och kollade på ännu fler filmer..Klockan närmade sig 09.00 då kom en sköterska till ’’Tyvär måste  din operation skjutas upp till 10.30 ’’  Jag blev ännu konstigare och arg .. jag vill gå ner och skingra tankarna på lekterapin och spela lite olika instrument och lira olika spel och så.. men dom sa att jag måste vara förberedd när jag ska åka till operations salen.. så jag fick inte. Jag satt där med mina filmer och magen började kurra lite men jag visste att jag inte fick mat förre hjärtopertionen. När klockan blev 10.30 kom sköterskan tbx . Hon satte sig brevid mig i sängen och sa ’’ Vi är hemskt ledsna men du måste vänta några timmar till. Men hur länge kan vi inte säga för vi vill inte svika dig igen’’ Hon reste sig upp och gick.. Jag började bli ganska så sur och arg, klart man blir surare när man vet att en storhjärtoperation väntar en när som helst. Rätt som det var så öpnades dörren till mitt rum där mamma , pappa och jag var. Mitt hjärta började bulta 1000  varv i sekunden .. ’’ Hej Tezz vi skulle bara byta tv ,så du får en annan tv här inne och en annan dvd också.  Jag hittade lite mer filmer så du kan kolla på om du vill, som kom precis till avd. Kolla om det är något som passar’’ Jag gick fram jag kände jag kunde knappt gå jag var så rädd jag visste inte .. men jag tog mig fram där dom hade lagt filmerna.. Jag valde en film och lutade mig tbx i sängen. Jag kom ungefär 5-10 minuter in i filmen då knackade på dörren igen då såg jag det.. Då kom dom med en vagn med massa sprutor och grejer ’’ Ja nu var det dax Tezz, Vad du har väntat och varit duktig’’ Jag kollade på kl .. kl var 13.28 .. ’’ Du ska vara uppe på operationsalen om en kvart och sövas ner’’ Jag svarade med stammande röst ’’ jaha nu ?! ’’  ’’ Ja det är tänkt så i alla fall , så nu måste jag sätta in lite fler anslutningar här i armarna , hoppas det går bra att jag gör det.’’ Jag tänkte ja du måste väl, jag har inget annat val .. vad skulle du säga om jag sa nej, tänkte jag. Pappa stängde av filmen precis när skärmen släcktes på tv rutan så började sängen rulla med 3 sköterskor och mamma och pappa. Jag åkte igenom korridorren. Jag vinkade tbx lite försiktigt när jag åkte i sängen till dom andra sköterskorna som var kvar där nere på avd. Jag hörde runt mig hur alla sa ’’ Lycka till’’ Jag åkte in med hela sängen in i hissen tsm med alla sköterskorna .. och mamma och pappa.. När jag hade kommit upp på  våningen där jag skulle opereras  fick bara en förälder följa med in när jag skulle sövas. Det var mamma som fick vänta och pappa som fick följa med.. Mamma kramade mig och viskade i mitt öra’’ Detta ordnar sig jag , jag älskar dig gumman’’  Jag hade blivit lyft till en annan säng som tog med mig in genom dörrarna.. pappa gick brevid mig med ett grönt skynke .. När dom skulle sätta in narkosen så sa dom ’’ snart kommer du känna att du kommer försvinna bort.. under tiden hon sa det så kände jag att det blev kallt , jag förstog att det var nakosen .. undertiden visade dom upp en låda med massa grejer .. men jag hann bara se massa grejer i en låda och pappa frågade vad vill du ha jag kommer ihåg att jag sa’’ ta den’’  Sen kommer jag inte ihåg mer..

Resten berättar jag imon vad som hände ...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0