Första dagen!

Jag hann tyvär inte blogga något igår, var nere i Kristanstad och träffade härliga människor hela dagen och åt gott och så. Härligt att bara vara med vänner/familj och göra såna här små utflykter eller vad man ska kalla dom:) Idag var jag faktiskt i skolan för första gången på 3 veckor. Mitt hjärta dunkade i 120 km/timmen dom första timmarna. Så mer dagen gick i skolan så lungnare dunkade mitt hjärta. Polisen var i plugget och infomerade om mobbning på mobiler/internet. Denna föreläsningen var faktiskt skit bra rent ut sagt. Annars kan ju föreläsningar vara lite sega men denna var verkligen inte det. Jag blev faktiskt lite klokare om man säger så. Just det vi hade nationella i fysik också idag , men jag hade ingen anning om det, när jag gick till skolan. Porvet gick skit men det spelar ingen roll för jag är en sån människa som tycker att tjjaaa det är väl bra med höga betyg men man ska inte deppa över en sån sak att något går dåigt , alla kan inte vara bra på allt och om man har försökt så duger det tillräckligt för mig i alla fall. Men sen finns det ju såna människor som verkligen blir jätte ledsna om dom bara får VG. Jag hade väldigt bra betyg innan jag blev sjuk men efter jag blev sjuk så tappade jag kontrollen över allt sånt.. Det gör så enormt ont i mig när folk i skolan står och klagar på sig själva inför dom flesta hur dåliga dom är när dom inte fixar olika saker som handlar om betyg. Visst dom måste ju få säga och tycka som dom vill. Men när man ser att en som t.ex. jag står där och man vet hur jag kämpar och kämpar behöver man inte göra så. Men det är inte så roligt när folk står bredvid mig och alla står där och säger t.ex. ÅÅÅÅHHH varför fick jag bara MVG- medan jag står och kämpar för att få G. Önskar att jag skulle våga säga till dom att det gör ont i mig att dom försöker ''stärka'' sig själva på t.ex. på min bekostnad så jag bara känner att jag är sämre än sämst eller något sånt. Eller göra ''reklam'' för att dom har MVG-. Jag höll på att bryta ihop flera gånger i skolan för jag inte pallar detta. Men jag fixade det , jag satt hela tiden och försökte intala mig själv att det ordnar sig .. När jag satt i matbordet började det nästan att brista för mig flera gånger om .. men jag klarade mig. Men jag kände hur mina ögon var fyllda av tårar.. man såg det säkert. Men jag är hur stolt som helst över mig själv att jag klarade att hålla det inom mig. Den där polisen sa bland annat en mening som gick rakt in i hjärtat på mig .. man är aldrig ensam om att inte våga gå till skolan, om man nu känner så.  Jag vet det mycket väl men när jag fick höra en polis säga det och vi fann ögon kontakt precis när han sa det.. Det kändes så rätt att lilla jag som satt längst bak av alla dessa människor som satt där, så var det mig han fick ögon kontakt med. Doktorn ringde nu senare i eftermiddag och talade om att dom har hittat något i mig som inte borde vara där..Jag har fått massa olika medeciner så nu blir det väl snart en hel resväska man ska gå och bära med sig överallt för att det är så mkt mediciner man ska ha..

Kommentarer
Postat av: sannalitens.blogg.se

Svar: Okej, mitt favoritprogram är Desperate Housewives :) Mår du bra idag då?



Kramar, Sannalitens.blogg.se



Förresten, i min blogg har jag en tävling där du kan vinna en snygg shoppingbag, kika gärna in :)

2011-03-29 @ 12:40:34
URL: http://sannalitens.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0