BLEKINGEKRISET♥

Jag klarar verkligen inte av plugget. Många vuxna säger att plugget är viktigt. JA VET DET, jag är inte dum i huvudet! Jag har alltid gjort mitt bästa i skolan inga problem så alls. Men så nu när jag blev sjuk så sket allt sig. Alla relationer med vänner i skolan och pluggandet ja ni fattar allt som en människa behöver för att trivas och kan prestera bra har spruckit. Jag drömmer ofta riktigt hemska mardrömmar hur jag blir misshandlad i skolan hur jag hänger mig till slut och sånt. Det är verkligen skit hemskt. Är det ingen vuxen som ska göra något dom ser ju hur jag mår och peppar mej hela tiden. Men jag behöver lixom något mera jag klarar inte av att bara bli peppad. Alla vi människor vet ju att om man ska prestera av det bästa man har, så måste man ju känna sig trygg eller? Är det bara jag som känner så? Tårarna bah flödar ner i mängder så fort jag tänker på det. Men min tröst blir alltid att det finns människor som har det värre än mig. Tycker så synd om alla människor som det har gått snett för i livet.

Jag vill kunna få ett fint slut när jag går ut min grundskola, av alla dessa timmar man har suttit i skolan från lekis till årkurs 9 det är verkligen hur mycket tid som helst. Då ska man väl ändå känna att man inte går i från sin skola med en stor klump av rädsla & ensamhet.